Inte bara Anders och Anna!
Några av de mer udda namnen man kan träffa på i arkiven.
Många släktforskare kanske tycker att våra förfäder hade dålig fantasi och att alla hette Anna, Olof, Anders eller Maria? Så kan det visserligen också se ut på orter där man var mer konservativ i sitt namnskick. Men det såg långt ifrån alltid ut på det viset och man kan hitta många undantag som sticker ut lite extra i våra moderna ögon. I den här listan kan du hitta några av de lite mer udda förnamnen som finns representerade i vår databas på Släktingar.
Vi har i listan försökt hålla oss till tiden före 1800-talets slut då det börjar dyka upp mer moderna skapelser, fantasifulla mellannamn och internationellt präglade namn. Vi har också undvikit forntida namn som inte finns representerade under den tidsperiod vi släktforskare normalt sett rör oss inom.
| Namn (kvinna/man) | Beskrivning |
|---|---|
| Abeluna (k) | En yngre form av Apollonia som stavades på en rad olika sätt - Abluna, Abbelona, Ablun osv. Det förekommer i vitt skilda delar av landet såsom Hälsingland, Ångermanland, Värmland och Småland. |
| Ali (k) | Mycket oklar och ovanlig namnvariant som troligen inkommit från kontinenten. Förekommer i Vemmenhögs och Ljunits härader i Skåne. Skrivs även Ahly och Ahli. |
| Alle (m) | Fornsvensk smekvariant av namn som inleds med Al- som levde kvar i begränsad omfattning i delar av Skåne ännu vid 1600-talets slut. |
| Alvaster (m) | Mycket ovanligt fornsvenskt namn som levde kvar i Ljungs socken i Östergötland på 1600- och 1700-talen. |
| Andor (m) | Äldre nordiskt namn som lätt förväxlas med Anders. Förekommer i Västsverige och Östergötland. |
| Anund (m) | Gammalt nordiskt namn som förekommer i olika varianter såsom Åner och Ånund i olika delar av landet. |
| Arina (k) | Tyskt namn som förekom i Skåne i begränsad omfattning under 1600-talet och början av 1700-talet |
| Arild (m) | Ursprungligen ett danskt namn men som levde kvar i vissa familjer i Skåne även en bit in i svensk tid. |
| Arkel (m) | Mycket ovanligt fornnordiskt namn (från det äldre Arnkettil) som förekom i Bräkne-Hoby socken i Blekinge ännu på 1600-talet. |
| Assarina (k) | Mindre använd feminin form av Assar som främst brukades i norra Skåne fram till mitten av 1800-talet. |
| Beril (m) | Även Beriel, Böril och Byril. Lokal variant av Börje/Birger som förekommer i bland annat Södermanland och Västmanland. |
| Blanceflor (k) | Namn från en medeltidsdikt som förekommer inom en begränsad allmogekrets i Skåne där de flesta tycks vara nära släkt med varandra. Kanske härstammar samtliga från en kvinna född på kontinenten. |
| Blanting (m) | Namn av oklart ursprung som dyker upp i Blekinge och Skåne på 1600-talet. |
| Bolla (k) | Egentligen inget ovanligt namn även om det ter sig så för många nu levande svenskar. Det var ett vanligt förekommande smeknamn för Ingeborg som användes långt in på 1900-talet. |
| Bonde (m) | En bonde som hette Bonde? Ja, det var inte särskilt ovanligt i Skåne, Blekinge och södra Småland. |
| Borker (m) | Ovanligt namn av forntyskt ursprung som förekommer i Skåne på 1600- och 1700-talen. Fornsvenska motsvarigheten Borgar användes i Västsverige. |
| Borkholt (m) | Säkerligen ett tyskt namn som dyker upp på några få ställen i Östergötland och Finland vid 1500-talets slut och 1600-talets början. |
| Botel (m) | Skånsk och gotländsk variant av det fornengelska Botolf. Skrevs även Bodel och Båtel. |
| Botvid (m) | Ovanligt idag men relativt vanligt förr i östra Götaland och på Gotland. |
| Brodde (m) | Nordiskt namn vanligt i Skåne, Småland och Jämtland. |
| Bromme (m) | Sannolikt en smekform av något eller flera fornnordiska namn som förekommer i Medelstads härad i Blekinge in på 1800-talet. |
| Brun (m) | Gammalt nordiska namn som förekommer i Dalsland på 1600-talet. Användes även inom den s.k. Forstena-släkten. |
| Bål (m) | Dialektal variant av fornnordiska Bård som förekommer i Bohuslän och Dalsland på 1600- och 1700-talen. |
| Böke (m) | Oklart ursprung, endast förekommande på några få orter i Skåne på 1600-talet. |
| Dager (m) | Äldre nordiskt namn som säkerligen bara är en variant av Dag (jfr. Bror/Broder). Förekommer i ett fåtal socknar i Småland på 1500- och 1600-talen, ibland parallellt med Dag. |
| Dammö (k) | Mycket udda namn av slaviskt ursprung som finns representerat i Småland på 1600-talet. |
| Dine (m) | Smekform av grekiska Dionysius som förekommer i Skåne. |
| Djur (m) | Gammalt fornnordiskt namn som även skrivs Gjord och Gjurd. Vanligast i Småland på 1600-talet. |
| Dominikus (m) | Latinskt namn som finns i Uppland, Västmanland och Närke på 1500-talet. |
| Edborg (k) | Gammal nordiskt namn (ursprungligen Ödhborg) som förekom i Skåne på 1600-talet. |
| Elf (m) | Fornsvenskt namn (från äldre Elif) som finns i Östergötland på 1600-talet. |
| Elver (m) | Säkerligen en variant av Elf. Förekommer i Västergötland, Bohuslän, Småland och Södermanland. |
| Engelbrekt (m) | Ursprungligen tyskt men har länge funnits i Sverige. Udda i dagens Sverige men relativt vanligt förekommande namn i Dalarna, Östergötland och södra Norrland. Många av bärarna har säkerligen någon tysk anfader på medeltiden. |
| Engle (m) | Tyskt namn som funnits i Skåne åtminstone sedan 1400-talet och ännu på 1700-talet. Även skrivet Engel. |
| Erengisle (m) | Ytterligare ett tyskt namn som var relativt vanligt i delar av Småland. Skrevs på många olika sätt, t.ex. Ärngisle, Erngisle osv. |
| Fader (m) | Fornnordiskt namn som förekom i Sydsverige. |
| Fajer (m) | Skånsk variant av Fader som förekommer i Kristianstad-trakten på 1600-talet. |
| Fale (m) | Fornsvenskt (från Fardhe) namn vanligt i mellersta Norrland. |
| Farman (m) | Fornsvenskt namn som förekommer i Dals härad i Östergötland ännu på 1600-talet. |
| Faste (m) | Gammalt nordiskt namn, finns i Jämtland. |
| Finnvid (m) | Fornsvenskt namn som finns i Östergötland på 1600-talet. |
| Folkvar (m) | Ovanliggt tyskt namn representerad bland allmogen i Skåne på 1600-talet. |
| Frenne (m) | Yngre variant av nordiska Frände som främst förekommer i delar av Skåne. |
| Frosten (m) | Även varianten Frösten. Fornsvenska namnformer som förekommer i Skåne samt Östergötlands skogstrakter. |
| Fullmo (m) | Fornsvenskt (äldre Folkmodh) namn som bars av ett fåtal svenskar ännu på 1600-talet. |
| Gamaliel (m) | Bibliskt (hebreiskt) namn som förekommer i Småland och Östergötland på 1600-talet. Ibland synonymt med det nordiska Gammal. |
| Gammal (m) | Fornsvenskt tillnamn som blivit till ett riktigt namn. Förekommer främst i södra Sverige på 1600-talet. |
| Gerton (m) | Även Gertorn och Hjerton. Fornsvenskt namn som är vanligast i Sydsverige. |
| Gise (m) | Även Gyse. Gammalt nordiskt namn som finns i Blekinge och Småland på 1500- och 1600-talen. |
| Gisle (m) | Äldre nordiskt namn som förekommer i Östergötland, Skåne och Småland. |
| Gottskalk (m) | Ursprungligen tyskt namn men förekommer i olika delar av landet sedan medeltiden, bland annat i Östergötlands bergslag. |
| Grels (m) | Förekommer i Jämtland, Norrland och Östergötland. Yngre variant av Gregers (från grekiska Gregorius). |
| Grim (m) | Nordiskt namn som förekommer i Bohuslän. |
| Gräs (m) | Udda namnform som förekommer i delar av Skåne på 1600-talet och 1700-talet. Troligen en dialektal variant av det äldre Gregers. |
| Gude (m) | Nordisk kortform av namn som inleds med Gud- och användes i Bohuslän. |
| Gudska (m) | Yngre skånsk version av Gottskalk som förekommer på 1600- och 1700-talen. |
| Gullbrand (m) | Fornsvenskt namn som var relativt vanligt i Bohuslän och Dalsland. |
| Gullik (m) | Även på smekformen Gulle. Fornsvenskt namn vanligast i mellersta Norrland. |
| Guttorm (m) | Gammalt nordiskt namn som förekommer i Härjedalen, Bohuslän och Östergötland på 1600-talet. Även Guttrum. |
| Gyrid (k) | Nordiskt namn som är vanligast förekommande i Östergötland och Småland. |
| Gya (k) | Smekform av Gyrid som användes i Skåne och Blekinge på 1700-talet. |
| Gälar (m) | Fornsvenskt namn som finns representerat i Svealand. Frän ett äldre Gärdar. |
| Gölin (k) | Dialektal variant av fornsvenska Gudlög. Även skrivet Gölig, Gölin, Göle m.fl. varianter. |
| Götar (m) | Äldre nordiskt namn som finns i Västergötland, Småland och Bohuslän. |
| Habord (m) | Svensk variant av det äldre Hagbard. Förekommer i olika varianter (Habol, Håbol, Habor etc.) i Mellansverige på 1600-talet. |
| Hammen (m) | Gammalt nordiskt namn från ett äldre Hamund som förekommer på några få platser i Skåne, bland annat i Österslövs socken. |
| Heden (m) | Mycket ovanligt nordiskt namn (äldre Hidhin) som förekommer i Värmland och Västergötland på 1600-talet. |
| Hezekiel (m) | Även Ezekiel. Bibliskt (hebreiskt) namn som finns representerat i ett fåtal exempel på 1600-talet. |
| Holing (m) | Även Holinger, förekommer i Östergötland på 1600-talet. Sannolikt variant av Holger, från det gamla nordiska namnet Holmger. |
| Holme (m) | Antagligen dialektal variant av äldre Holmger. Används i Blekinge på 1600- och 1700-talen. |
| Holsten (m) | Gammalt nordiskt namn från äldre Holmsten. Vanligast förekommande i Östergötland och Bergslagen. |
| Holved (m) | Från äldre nordiska Holmvid. Finns i Östergötland på 1600-talet. |
| Hård (m) | Gammalt nordiskt namn som förekommer i Dalarna och Västergötland ännu vid 1500-talets slut. |
| Hövid (m) | Mycket ovanlig namnform som finns i norra Skåne på 1600-talet. |
| Ingelöv (k) | Finns nästan uteslutande i Småland. |
| Ingemo (m) | Fornsvenskt namn som förekommer i Småland. |
| Ingolf (m) | Äldre nordiskt som främst dyker upp i Östergötland. |
| Jeppe (m) | Ovanligt i modern tid i Sverige men tidigare mycket vanligt i Skåne. Ursprungligen dansk smekform av Jakob. |
| Jiar (m) | Namn av oklart ursprung som förekommer i Skåne och södra Småland på 1600-talet. Möjligen besläktat med Öjar. |
| Jordan (m) | Germanskt namn som förekommer i Värmland. |
| Jost (m) | Svensk variant av grekiska Joducus. |
| Järle (m) | Fornsvenskt namn. |
| Kersten (m) | Förekommer i Skåne, möjligen smekform av Kristian/Kristen. |
| Kettil (m) | Gammalt nordiskt namn som främst hittas i Västergötland. |
| Kjella (k) | Kortform av Kjellög som förekommer i Värend. Skrivs även Kälu, Kjelu m.fl. varianter. |
| Kjellar (m) | Nordiskt namn som finns i Värmland och Västergötland. |
| Kjellbjörn (m) | Fornsvenskt namn. |
| Kjellmund (m) | Fornsvenskt namn. |
| Kjellvast (m) | Fornsvenskt namn. |
| Kjellög (k) | Fornsvenskt kvinnonamn; yngre form av Kettillög. |
| Klemet (m) | Variant av latinska Klemens. Vanligt samiskt namn men förekommer även i Östergötland. |
| Korfits (m) | Även skrivet Corfitz. Latinskt namn som förekommer i Skåne. Även arvnamn inom adelsätten Beck-Friis. |
| Kristman (m) | Fornsvenskt namn. |
| Krok (m) | Udda nordiskt namn som förekommer i Skåne, Blekinge och Bohuslän. |
| Kruse (m) | Endast känt från Småland. Oklart ursprung. |
| König (m) | Även skrivet Könik. Tyskt namn som förekommer i övre Norrland från 1500-talet. |
| Könika (m) | Mycket ovanlig feminin variant av König/Könik. Känt från Halland på 1600-talet. |
| Lage (m) | Gammalt nordiskt namn som är vanligast i Småland. |
| Lave (m) | Nydansk variant av Lage som främst förekommer i Skåne. |
| Lek (m) | Fornsvenskt namn som finns i västra Värmland. |
| Lekard (m) | Latinisering av Lek känt från 1600-talet. Även Leckard. |
| Lindorm (m) | Gammalt nordiskt namn. |
| Linta (m) | Oklart ursprung. Endast känt från Småland från tidigt 1600-tal. |
| Liva (k) | Latinskt kortform av Olivia som är känd från 1600-talet i Jämtland. |
| Lucia (k) | Latinskt namn som är vanligast i Jämtland. Smekformen Lusse användes också i Skåne. |
| Lövert (m) | Troligen tyskt ursprung, känt sedan 1600-talets slut. |
| Magnhild (k) | Vanligast i Härjedalen, Jämtland och Skåne. Smekform Magnilla. |
| Malkina (k) | Förekommer i Östergötland inom en begränsad släktkrets. |
| Markvard (m) | Tyskt namn som användes av bergsmän i Kopparbergslagen på 1500- och 1600-talet. |
| Marna (k) | Skånsk variant av latinska Marina. |
| Modvig (m) | Troligen tyskt ursprung. Känt sedan 1700-talet. |
| Moses (m) | Bibliskt namn, vanligast i Norrland och inom judiska släkter. |
| Nanne (m) | Fornsvenskt, kortform av Nannulf. Förekommer bland annat i Östergötland på 1600-talet. |
| Nikodemus (m) | Grekiskt namn, förekommer i Norrland från slutet av 1500-talet. |
| Offe (m) | Nordiskt namn, främst använt i Skåne. Ursprungligen kortform av namn på -olf, -ulf. |
| Olu (k) | Kvinnonamn främst använt i södra Sverige. |
| Ored (m) | Fornsvenskt namn som förekommer i Skåne. |
| Orm (m) | Fornsvenskt namn. |
| Ormar (m) | Nordiskt namn känt sedan 1500-talets slut i Skåne. |
| Otte (m) | Äldre nordiskt namn, kortform av Ottar. Användes i Jämtland och Kopparbergslagen ännu på 1600-talet. |
| Palne (m) | Från äldre Palni(r), känt i Skåne på 1700-talet men också inom det medeltida frälset. |
| Prebjörn (m) | Även Pridbjörn. Vendisk variant av danska Preben som förekommer i Skåne vid 1700-talets början. |
| Påske (m) | Nordiskt variant av latinska Pascalis, känt från Bohuslän. |
| Ragnborg (k) | Fornsvenskt namn./td> |
| Ral (m) | Kortform av äldre nordiska Ragvald. Förekommer mest i norra och östra Östergötland. |
| Ramund (m) | Fornsvenskt namn, vanligast i östra delarna av landet. |
| Rear (m) | Även Reer. Västsvensk variant av norska Reidar. |
| Rigmor (k) | Tyskt namn som förekommer i Dalarna och Uppland. |
| Rikissa (k) | Tyskt namn som förekommer i Skåne på 1600-talet. |
| Roar (m) | Fornsvenskt namn som levde kvar i Dalarna på 1500-talet. |
| Ronnug (k) | Variant av äldre nordiska Ragnveig, finns i Bohuslän från 1600-talets slut. |
| Rådgärd (k) | Även Rågierdh, Rågiähl m.fl. varianter. Fornsvenskt namn som är vanligast i mellersta Norrland. |
| Samson (m) | Hebreiskt namn som hittas i Blekinge, Östergötland och Jämtland. |
| Sasser (m) | Skånsk smekform för Assar. |
| Sebjörn (m) | Fornsvenskt namn känt från 1500-talet i Dalarna. Möjligen variant av äldre Sigbjörn. Smekform Sebbe. |
| Seborg (k) | Även Sebor. Nordiskt namn som är vanligast i Jämtland. Kanske bildat från Sigborg. |
| Sefast (m) | Nordiskt namn som förekommer i Jämtland och Dalarna. Möjligen från äldre Sigast. |
| Seger (m) | Norrländsk variant av nordiska Sigurd, känd sedan 1500-talet. |
| Segol (m) | Västsvensk form av nordiska Sigurd. |
| Semming (m) | Udda namn som förekommer i Härjedalen. Oklart ursprung. |
| Seved (m) | Nysvensk form av äldre nordiska Sigvid. |
| Sibbe (m) | Fornsvensk smekform av nordiska Sigbjörn. Förekommer i Småland och Skåne. |
| Sissa (k) | Sydsvensk smekform av Cecilia. |
| Sjul (m) | Nordiskt namn, från ett äldre Sjurd, en form av Sigurd. Förekommer främst i Norrland där det ibland också är synonymt med Sivert. |
| Sjunne (m) | Fornsvenskt namn, vanligast i Skåne. |
| Skarel (m) | Endast känt från den samiska befolkningen. |
| Skolastika (k) | Latinskt namn känt från ett fåtal prästfamiljer på 1600-talet. |
| Skåning (m) | Förekommer i Skåne på 1600-talet. Okänt ursprung. |
| Somman (m) | Förekommer inom Konga härad i Småland till 1800-talet. Okänt ursprung. |
| Spjälbo(d) (m) | Variant av fornsvenska Spjälbode. Finns i Dalarna på 1500-talet. Smekform Spjälle. |
| Stenbjörn (m) | Fornsvenskt. Förekom i Dalarna på 1500-talet. |
| Stenkil (m) | Gammalt nordiskt namn som användes i Skåne. |
| Stricker (m) | Även Strickar, Strickard. Nordiskt namn som förekommer i Skåne på 1600-talet. |
| Strånge (m) | Även Strångel. Möjligen av danskt ursprung från det äldre Strange. Förekommer i Blekinge, Dalarna och Uppland |
| Störje (m) | Yngre form av fornsvenska Styrger som användes i Småland. |
| Sundvis (m) | Möjligen av norskt uursprung. Finns främst i Jämtland ännu vid 1900-talets början. |
| Svenning (m) | Nordiskt namn som förr var vanligt i västra Sverige. |
| Svåger (m) | Känt från 1600-talet i Skåne. Oklart ursprung. |
| Sylvester (m) | Latinskt namn. Fanns i norra Östergötland åtminstone från 1400-talet. |
| Teus (m) | Kortform för hebreiska Matteus. Känd i Sverige från 1500-talet. |
| Tideman (m) | Ursprungligen kortform av tyska Didrik som har funnits i Norden sedan medeltiden. Kortvariant Timan även i Skåne. |
| Tidik (m) | Ursprungligen kortform av tyska Didrik. |
| Tolf (m) | Kortare variant av äldre fornsvenska Torulf. |
| Tolla (k) | Kortform av fornsvenska Torlof. Vanligast i Sydsverige. |
| Tolle (m) | Smekform för fornsvenska Torlef som främst förekommer i Bohuslän. |
| Torla (m) | Känt från 1600-talet i Skåne. Oklart ursprung. |
| Tormar (m) | Känt från 1600-talet i Skåne. Nordiskt namn. |
| Toste (m) | Smekform av Torsten. |
| Troed (m) | Även Trued. Fornsvenskt namn från äldre Torgot som var vanligast i Skåne. |
| Tron (m) | Sentida variant av Trond som hittas i Bohuslän och Härjedalen. |
| Trotte (m) | Nordiskt namn som främst förekommer i Värend. |
| Tule (m) | Kortform av fornsvenska namn som börjar på Torl-. Användes i Skåne. |
| Tulson (m) | Känt från 1600-talet i norra Skåne och södra Småland. Oklart ursprung. |
| Tuve (m) | Även Tue. Sydsvensk variant av Tove. |
| Tyke (m) | Ursprungligen ett danska namn som är ganska vanligt förekommande i Skåne. |
| Tyres (m) | Dialektal form av fornsvenska Tyrgils (variant av Torgils). |
| Tören (k) | Variant av nordiska Tyre (äldre Tyrvi) som förekom i Värend och Göinge. |
| Törje (m) | Dialektal form av nordiska Torger. |
| Udd (m) | Även Udde. Fornsvenskt namn. |
| Una (k) | Nordiska namn, även feminin variant av Uno. |
| Une (m) | Fornsvenskt namn som främst förekommer i Norrland. |
| Unge (m) | Känt från Skåne sedan tidigt 1600-tal. Sannolikt motsvarande Gammal. |
| Vanik (m) | Förekommer inom samiska familjer på 1700-talet. Möjligen en variant av Vernik. |
| Vaste (m) | Kortform av fornsvenska namn på -vast (äldre -fast). Främst förekommande i delar av Östergötland. |
| Veste (m) | Nordiskt namn som främst förekommer i Skåne. Av äldre Veseti, Visäte. |
| Vernik (m) | Diminutivform av tyska Verner som förekommer i Dalarna och Gästrikland. |
| Viar (m) | Säkerligen av äldre nordiska Vidar, förekom i Skåne. |
| Vibjörn (m) | Äldre fornsvenskt namn som förekommer i Östergötlands skogstrakter ännu på 1700-talet. |
| Vidik (m) | Även Vidrik. Tyskt namn som förekommer i Dalarna från 1500-talet, främst inom en och samma släktkrets. |
| Vifast (m) | Även Vivast. Fornsvenskt namn som förekommer i Härjedalen ännu på 1600-talet. |
| Vilken (m) | Tyskt namn som användes inom ett fåtal familjer i Dalarna och Norrland. |
| Vimund (m) | Äldre fornsvenskt namn som förekommer i Östergötlands skogstrakter ännu på 1700-talet. |
| Vincent (m) | Latinskt namn som tidigt användes inom vallonska släkter, i Norrland och inom Bildt-släkten i Bohuslän. |
| Vinnan (m) | Troligen av samma ursprung som danska Vigand och latinska Venantius. Känt från Blekinge vid 1600-talets slut. |
| Vitus (m) | Latinskt namn som förekommer i Blekinge på 1600- och 1700-talen. |
| Ygge (m) | Även Ygger. Yngre form av fornsvenska Ödger. Förekom i Småland, Södermanland och den östgötska skärgården. |
| Åbjörn (m) | Gammalt nordiskt namn som är vanligast förekommande i Småland. |
| Åner (m) | Variant av äldre nordiska Anund, även Ånund. |
| Årad (m) | Känd från 1600-talet i Skåne. Okänt ursprung. |
| Åsle (m) | Smekform för äldre nordiska namnen Aslak och Aslev som användes i Småland. |
| Åstrad (m) | Skånskt namn. |
| Åsvid (m) | Variant av äldre nordiska namnet Asvid som dyker upp i Norrland på 1500-talet. |
| Ärngunna (m) | Mycket speciellt fornnordiskt namn som endast är känt från Småland. |
| Ödgärd (k) | Fornsvenskt namn som var vanligast i mellersta Norrland. |
| Ögge (m) | Yngre variant av fornsvenska Ödger som förekom i Möre i östra Småland. |
| Öjar (m) | Gammalt nordiskt namn som förekommer sporadiskt i östra Götaland ännu på 1700-talet. |
| Öllegård (k) | Ursprungligen ett danskt namn. |
| Önne (m) | Även Öne, Önde, Önnert. Yngre form av fornsvenska Önd(er), ursprungligen Ö(j)vind. |
| Övid (m) | Nordiskt namn känt från 1600-talet i Östergötland. |