Historisk kalender

I äldre kyrkböcker, framför allt på 1600-talet och första hälften av 1700-talet, så är det mycket vanligt att dopdatum anges med det latinska namnet på helgdagen. Prästen kunde exempelvis skriva Dominica 1 post Trinitatis eller Epiphania istället för 24 maj eller 6 januari.

Eftersom många av helgdagarna på kyrkoåret inte infaller samma datum varje år utan beräknas utifrån påsken så är det svårt att veta vilket datum som avses. Därför har vi här sammanställt en historisk kalender där du enkelt kan se vilket datum de flesta helgdagar har infallit sedan år 1500.


2000-talet


1900-talet


1800-talet


1700-talet


1600-talet


1500-talet

Den julianska kalendern

Fram till den 17 februari 1753 använde vi i Sverige den julianska kalendern med skottår alltid vart fjärde år. Detta år gick vi över till den så kallade gregorianska kalendern (som de flesta västerländska länder använder än idag) vilket innebar att den 17 februari 1753 följdes av den 1 mars.

Den svenska kalendern

I slutet av 1699 så beslutades om en gradvis övergång till den gregorianska kalendern. De följande elva åren skulle man därför hoppa över skottdagarna. Så skedde också år 1700 men det stora nordiska kriget gjorde att de följande två skottdagarna 1704 och 1708 blev kvar. Kung Karl XII beslutade att man istället skulle gå tillbaka till "den gamla stilen", det vill säga den julianska kalendern och 1712 var man återigen i fas med denna i Sverige. Åren 1700 till 1711 har vi därför unika helgdagar i den svenska kalendern.

Påsken - en komplicerad högtid

Många helgdagar under kyrkoåret beräknas utifrån påsken. Påskdagen är en ganska udda högtid då den infaller olika datum varje år. Per definition är påskdagen "den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen". För att ytterligare komplicera det hela så beror datumet på vilken kyrka man utgår från. I väst infaller påskdagen numera alltid någon gång mellan 22 mars och 25 april.