Ett riksdagsutskott är en organisatorisk enhet i riksdagen, med lägst 15 riksdagsledamöter och ett kansli i respektive utskott. Systemet med utskotten har funnits sedan 1603. Utskott nämns först uttryckligen i 1719 års regeringsform artikel tolv (sekreta utskottet), och 37. I artikel tolv fastställs sekreta utskottets sammansättning: ridderskapet och adelen gör ett utskott af tjugufyra personer, presterskapet af tolv och sammaledes borgareståndet af tolf deras ledamöter. I det sekreta utskottet hade normalt inte bondeståndet tillträde. Deputation var det allmänt förekommande namnet på de svenska riksdagsutskotten under frihetstiden (1719—72), till exempel Barnhus- och Hospitals-Deputationen.
Utskottens funktion var ursprungligen att samla riksdagsmän över ståndsgränserna för att behandla frågor av särskilt känslig art.
| Namn |
|---|
| Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet |
| Allmänna besvärsdeputationen |
| Arbetsmarknadsutskottet |
| Bankoutskottet (ståndsriksdagen) |
| Bevillningsutskottet (ståndsriksdagen) |
| Civilutskottet |
| Finansutskottet |
| Finska deputationen |
| Försvarsutskottet |
| Justitieutskottet |
| Konstitutionsutskottet (ståndsriksdagen) |
| Konstitutionsutskottet |
| Kulturutskottet |
| Miljö- och jordbruksutskottet |
| Näringsutskottet |
| Protokollsdeputationen |
| Sekreta handels- och manufakturdeputationen |
| Skatteutskottet |
| Socialförsäkringsutskottet |
| Socialutskottet |
| Trafikutskottet |
| Utbildningsutskottet |
| Utrikesutskottet |
Hjälp med forskning?
Vill du ha hjälp med forskning i någon socken eller församling? Kontakta oss för närmare information eller bli medlem på Släktingar för att få tillgång till hela vår omfattande databas med information om 100 000-tals svenskar och deras familjer.