Domsagor i Sverige

En domsaga var i svensk rätt den domkrets (det territorium), inom vilken en viss tingsrätt är första instans. Från 1 juli 2018 benämns dessa områden istället domkretsar, i likhet med vad det kallas för andra domstolar. Termen "domsaga" används därför inte längre. Historiskt sett utgjorde tingslag beteckningen för häradsrättens domkrets (territorium). Domsaga betecknade då territoriet för domaren (häradshövdingen), vilket inte alltid överensstämde med rättens distrikt. En domsaga kunde formellt innehålla ett flertal häradsrätter. Domsagorna fick en ny betydelse med tingsrättsreformen 1971, då tingsrätten ersatte de tidigare häradsrätterna (samt rådhusrätterna) och det judiciella området för tingsrätten och domaren blev entydigt; domsaga utgjorde då domkrets för dem båda.

Domsagor inrättades i Norrland 1671 när Norrlands lagsaga indelades i tingslag och domsagor. I övriga Sverige inrättades de 1680 genom Karl XI domstolsreform. Indelningen i domsagor var betydligt finare än de senare kom att bli. År 1906 var landsbygden i Sverige indelad i 120 domsagor. Av domsagorna hörde då 58 under Svea hovrätt, 45 under Göta hovrätt och 17 under Hovrätten över Skåne och Blekinge. Moderna kommunikationsmedel har emellertid inneburit att den geografiska närheten till domstolen har blivit mindre viktig, och sammanslagning av mindre tingsrätter har i många fall lett till samordningsfördelar, även om kritik också har riktats mot att den lokala förankringen och lokalkännedomen hos domstolarna har minskat, samt, i sen tid, mot att de sammanslagna tingsrätterna har betydligt högre sjukfrånvaro än de mindre enheter de bildats från.

Domsagorna utgjorde förr endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Från tingsrättsreformen i Sverige och fram till 2018 var domsaga termen för en tingsrätts domkrets och således var hela landet under denna period indelat i domsagor.

I varje domsaga fanns förr en häradshövding, vilken var ordförande i den till domsagan hörande häradsrätten och för övrigt hade hand om domarämbetet inom domsagan. Domsagan kunde på den tiden vara indelad i flera tingslag som i sin tur kunde innefatta ett antal härad eller delar av härad.

Vid val inom landet av ledamöter i riksdagens andra kammare bildade domsagorna valkretsar.